Vem bestämmer?
Som jag tidigare skrivit läser jag just nu en bok om Status. På bokens baksida står det;
”Ordet status får lätt många människor att bli illa berörda. Kanske dig också. Inget man pratar om. Samtidigt kan man inte låta bli att fascineras. Vad är det egentligen som ger status, och har man någon själv. ”
Boken är intressant av just denna anledning. Jag blir styckvis ganska illa tillmods och får en känsla av utmatning av att läsa boken. Vem orkar tänka på vad som är statusfyllt? Varför inte bara leva som man själv vill? Samtidigt tillhör jag den människoskara som är fascinerad av människor som är framgångsrika. Jag har lästen en uppsjö av böcker om människor som jag anser vara lyckade. Funderat på vad de gjort för att nå så långt och vad som skiljer dem från andra. Även om jag får en viss avsmak när jag läser boken kommer jag på mig själv att mycket av det som anses ge hög status är det jag strävar efter. Jag vill vara allmänbildad, vara duktig på mitt jobb, ha arbetat ihop min förmögenhet, vara en engagerad och duktig förälder, lägga tid och pengar på att hjälpa andra, kunna bestämma över min egen arbetstid, har möjlighet att vara ledig en längre och sammanhängande period, vara underhållande och rolig, ha ett långt och stabilt äktenskap, vara en duktig talare osv.
Frågan som är relevant att fundera över är om det är min egen vilja eller samhällets vilja som gör att jag vill vara percis så här. Naiv som jag är så tror jag att jag själv kommit på att jag vill vara allt detta och mycket mer.
